Vad hände?

Nu är det en halv dag kvar hemma. En halv dag med familjen, knappt det. Det känns otroligt fel och konstigt men samtidigt så rätt, så kul och intressant! Idag, Wexiobo boende hemma hos föräldrar, imorgon Malmöbo för en natt, hemma hos underbara kusin och kusinbarnet och på tisdag bor jag i England. Jösses, vart tog all tid vägen?
Packningen har jag äntligen koll på och rummet ser faktiskt rätt normalt ut, lite som om en pensionär har bott här, rent och fint. Saker i fina rader och porslinsfigurerna är putsade. Stereotyp, lite så.

Jag har Stig-Helmer med mig i hjärtat, kan han så kan jag! Kan jag så kan han. Jag ska flyga, inte för egen maskin utan med ett flygplan, usch och fy. Men det blir helt klart värt det i längden (hoppas jag (det blir det)).

Au pair i England. Främmande land, nya människor, nya utmaningar. Jag är igelkott, taggad.
19 i staden där jag växte upp och så. Märker du hur fort det går? Och jag va 19 år och ville inte va den som blev kvar. (jag är inget jättefan av Maggio, men det här, med lite ändring, känns bara klockrent) Jag skulle utomlands, jag bytte efternamn och jag blev en av dom som aldrig kommit hem.
Tänk om det blir så?

Etikett, och lite vett? Yes please!